Jag skulle kunna slå sönder nånting just nu. För det första så jävlas internet med mig igen (som vanligt), fast nu är det inte det vanliga felet utan nu är det nånting helt annat som spökar och har sig. Så nu sitter jag på den andra datorn där tangentbordet suger hästsnopp. Jag har dessutom behövt stänga av datorn på knappen två gånger. Och den här datorn ska vara bättre än min, tjenare kerstin.

Hör och häpna, mina naglar är fortfarande kvar! jag har inte ens haft suget till att bita på dem, ganska otroligt. Jag som har varit nagelbitare i hela mitt liv tar plötsligt en ny väg till de längre naglarna.

Spriten är kirrad till fredagens bravader men kläderna är dessvärre ett stort problem just nu. Jag har inga egna pengar att köpa något för så jag får lov att låna en slant av min mor eller far. Så det blir en sväng på stan imorrn i hopp om att hitta nånting fint.

Träningen idag verkar vara kaputt. Eller löpningen rättare sagt. Men det är ju som den man gruvar sig inför mest. Hallelulja säger jag då. Då är det ju en frid och fröjd-vecka i veckan. Tack och lov för det.

Imorse höll busschauffören på att krocka på E4an. Bravo. Det är ganska förvånande att Citybuss ens har kvar deras bussar med tanke på hur vissa busschaufförer kör... Iallafall så fick många av oss en liten kortvarig chock då han tvärnitade på morgonkvisten då man forfarande var kvar hos John Blund.

Nu mina vänner ska jag fortsätta med det jag höll på med, det vill säga ingenting speciellt, hehe.