Förbannat jävla jobbig dag idag. Tisdagar är ingenting att se framemot. Jag blir på så dåligt humör. Och jag vet faktiskt inte varför. Nånting måste ju vara fel på mig, jag kan ju inte gå och vara irriterad jämt och ständigt?
Stackars dig som måste stå ut med mig och mitt humör. Förstår inte hur du kan stå ut faktiskt. Men snart kanske den dagen är kommen, då du kommer lämna mig. Eller den dagen var ju förra veckan, då du var villig att lämna mig, bara sådär, utan förvarning. Snart kanske det är på riktigt. Vad gör jag då?

Jag har snart träning på korpen, fyfan så jävla jobbigt. Ser verkligen inte fram emot det, men jag måste.. Känns inte bra. Sen måste jag tydligen plugga men jag ids fan inte. Får ta till mig imorrn och plugga.