Jag klämmer in ett till, sista inlägg för dagen innan jag beger mig mot John Blunds värld. Jag har visserligen skrivit på tok för många inlägg idag för att mina läsare ska känna att det är intressant att läsa. Men vad gör man inte då man är rastlös?

Jag tänkte avsluta mitt inlägg här och nu med att säga till er alla att jag är fortfarande chockad över min-nära-döden-upplevelse, då min dator plötsligt krashade på golvet mitt framför mina ögon. Jag är ärrad för livet. Jag funderade starkt där ett tag på att ta mitt liv till råga på allt. Det tycktes inte kunna sluta bra i mina ögon, inte för en sekund. Men här sitter jag, med min friska och krya laptop i famnen. Men pricken över i:et måste vara att det sitter ett tuggummi under min dator. Jag känner starkt att detta är ett tecken jag borde ta väl hand om. Nej, jag lovar. Jag ska inte tappa datorn en gång till i hela mitt liv.
P.s. Tuggummit var inte ens mitt eget, det luktade lakrits och jag gillar inte lakrits som godis eller tuggummi. D.s. Det får bli ett mysterium... GODNATT alla uttråkade människor för nu ska en uttråkad människa gå till sängs.